Regn och åska

Min älskling är på väg upp till Stockholm i ovädret och själv så slocknade jag i soffan efter jobbet. Helt slut. Var på kostombudsmöte med dietist, nutritionssjuksköterskor och alla andra kostombud i kommunen idag. Vi lärde oss göra energihuttar! Små kaloribomber som vissa kan behöva få i sig, enkelt och smart. 
 
Vi diskuterade det, jag och de andra kostombuden från mitt jobb (vi har en för varje enhet) att vi undersköterskor gör liksom allt, vi har oerhört mycket arbetsuppgifter för en liten summa pengar... När jag var ute och gick med Daisy efter jobbet kändes det som mitt inre skulle kollapsa. Jag känner mig så fruktansvärt jävla sliten. Men frågan är ska jag gå ner i tjänst eller säga ifrån mig vissa arbetsuppgifter?
 
Klas menar att jag ska säga ifrån mig vissa arbetsuppgifter, men hans faster Anna säger att jag ska gå  er i tjänst. Själv vet jag inte vilket... jag menar, jag kommer ju fortfarande jobba lika mycket om jag säger upp vissa uppgifter samtidigt som jag kommer ha minde ansvar om jag gör det. Men om jag går ner i tjänst så jobbar jag mindre och får lite mer ledig tid, återhämtning. Så jag vet inte vilket som är bäst. Jag känner bara på jobbet att gör inte jag det som behöver göras så gör ingen annan det. Typ som när jag var på A i måndags så bad jag en kollega på B boka färdtjänst till en dam och hon ba "Ja visst! Det fixar jag." Tror ni hon hade gjort det? Svar: nej. Så jag fick sätta mig och ringa idag mitt i allt annat, renskrivit det vi gick igenom miljörådet den 15/5 men fick inte ut skiten för skrivaren var inte i datorn, kopierade papper till anhöriga, måste posta ett kort samt en räkning till en före detta anhörig, posta massa brev till en annan anhörig samt förbereda mitt nya kontaktmannaskap för han som flyttar in i helgen, ska ha välkomstsamtal med honom och anhöriga, jag var ensam med delegation idag, vi hade morgonmöte 7:30, jag åkte på denna kostombudsträff... asså jag känner bara att det blir för mycket för mig. Hinner aldrig bli färdig med något liksom. Är det inte det ena så är det de 3:e. 1,2-5!
 
Min stora svaghet är att säga ifrån, jag kan ta emot massor uppgifter bara för att vara duktig och snäll. Mitt självförtroende är kasst, jag har svårt att tro på mig själv och uttrycker mig inte gärna i vad jag tycker. Jag tar på mig så mycket för inget, det är INGEN som tackar mig för att jag gör ett bra jobb! Istället kan jag bli ifrågasatt... Så jag känner bara "FUCK IT!" Ibland vill jag säga upp mig så dom får se vad de går miste om.... eller nåt!
 
Det är ju inte ofta jag blir förbannad heller, jag blir ledsen. Blir man förbannad så är det enklare att säga ifrån tycker jag. 
 
Detta är jag, gubben som symboliserar mig.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0