linnzplace

Har haft huvudvärk hela dagen, gjorde nyss den årliga medarbetarundersökningen och fick nyligen reda på att Klas råkat ut för en olycka. Ingen bra dag med andra ord!

 

Klas är ok tror jag, han pratar med polisen nu. Var nämligen så att han fick tvärnita för en "käringjävel" så hans last åkte ur trailern... Så nu blir han sen hem, fucking great. Han ska ringa om en stund och tala om mer. 

 

Så det enda jag gjort idag är att titta på en tv-serie, sova och varit ute med Daisy som för övrigt springer och jagar flugor som en galning i hela huset. 

 

Igår så släppte en sten ang. jobbet när Johanna berättade att han som skall flytta in i helgen, hans son hellre ville att Johanna ska vara kontaktperson åt honom då hon träffat denne man förut. Så vi byter lägenhet, så hon som ska flytta in i den andra tomma lägenheten lite längre fram tar jag och blir kontaktperson för. Men jag kommer inte få träffa "den nya mannen" förens på måndag då jag ska va på A hela helgen. (KILL ME)

Så ah då slipper jag stressa upp mig för välkomstsamtal och allt det här, än. 

 

Ska prata med gruppledarna och höra om jag kan gå ner i tjänst för jag orkar fan inte, känner mig inte mänsklig. Går runt och känner mig halvdöd all the time. Eller så är det MIG det handlar om. Jag tror det gör det mycket faktiskt, jag är ständigt nedstämd/deprimerad (lipar typ varje dag, är en framgång om det går en dag utan tårar), jag är rastlös när jag är hemma, vet inte vad jag skall hitta på, jag saknar Klas sjukt mycket och känner mig inte trygg eller minsta glad när han inte är hemma. Om jag haft den motsatta inställningen tror jag allt hade känts mycket lättare. Men samtidigt så känner jag ju att jag är helt slut och det är också en stor anledning till varför jag är nere.