Nowdays
Jag jobbar heltid, jobbat hela helgen och är äntligen ledig. Gick upp 17:10 idag, helt sjukt... Slut i kropp och knopp. Men så fort jag inte jobbar blir jag så jävla rastlös, Klas jobbar kväll idag, han kommer inte hem förrän vid 23:45. Så nu när jag är helt ensam känner jag mig så ledsen och rastlös. Visst jag har kollat på tv och datorn lite, men hur kul är det?
Vet inte vad jag ska ta mig till. Får se över vad som finns att göra...
Får även lite åldersnojja, kollat på bilder från "förr", några år tillbaka vill säga och tänker på hur fort tiden gått och kommer att gå. Vad ska jag göra med livet? Vill inte jobba som undersköterska för alltid, men kommer inte på vad jag skall läsa till, har ingen aning! Ju mer jag funderar desto mindre vet jag. Fucking perfect.
Ibland vill jag spola tillbaka tiden och uppleva gamla minnen på nytt, för nya minnen finns knappast, just nu är allt så jävla enformigt. Alla dagar ser likadana ut, deprimerande minst sagt.
Känner mig ensam och obetydlig.
