Just fuck it.
DÅ:
Jag var patetisk om man tänker efter men... Mådde total skit, var djupt deprimerad och hade social fobi. Hade verkligen tappat livslusten, hatade mig själv och grät jämt. Kul liv? NEJ.
NU:
Jag tycker bättre om mig själv, vågar mer, kan le och försöker se saker från den ljusa sidan. Mår bättre, hittar på saker och njuter av livets goda stunder.
När jag tänker tillbaka på hur jag var då och hur jag är nu är det verkligen STOR skillnad. Jag har förändrats och utvecklats till det bättre. Att genomgå denna förändring tog lång tid. Jag har min vän Linda att tacka för att hon inte slutade tro på mig, alkoholen att tacka för att den öppnade nya vägar och fick mig att tro mer på mig själv när jag upptäckte att jag kunde få kontakt med människor (haha misstolka inte!), min lärare Ulla att tacka för att hon fanns där för mig, min hund faktiskt för att han alltid tröstat mig... osv! Många olika faktorer som inverkat.
Är jävligt glad att jag har gått vidare, även om jag har bitar kvar att jobba med. Går ju framåt iallafall även om man har sina motgångar!..
Kommentarer
Trackback
