linnzplace

Idag har jag varit i Kungälv hos kiropraktorn. Hon undersökte mig och sade att mitt bäcken är vridet, jag är väldigt stel och har många spänningar samt att det kan vara en inflammation i höften. Hon sade att man har en säck med vätska där som kan ha blivit inflammerad i samband med alla muskler som ligger och spänner och att höften trycker på. Så jag ska dit på fredag igen för att behandlas. Bara att blit undersökt denna gång kostade 750 kr för ca 10-15 min. Men som Anna sa "det är dya pengar men värt det för att bli av med smärtan." 

 

Sedan åkte jag, Anna, Nathalie och Emelie (Annas döttrar) till Göteborgs Kex och köpte lite gott. Sedan for vi in till Kungsbacka och käkade på donken och Anna köpte torktumlare på Elgiganten. Så nu är jag hemma igen och har varit ute i hettan med Daisy. Är så himla kvavt ute, men har ju åskat idag. Jäklar vilket dunder det var här förut, så fönsterrutorna skallrade. 

 

Anna är så snäll som kör mig, ställer upp för mig. Hon sa "jag kan följa med dig på fredag om du inte vill åka själv", "jag kan köra dig på fredag", "säg bara till om du vill ha värktabletter". Hon körde mig idag fast hon jobbat hela natten, bara några timmars sömn innan hon fick åka och hämta mig.. Jag är så tacksam <3 Hon har även fixat tid för naglar vi ska göra innan resan i augusti gratis. Äntligen får man ha naglar!!! Känna sig lite fin för en gångs skull. Får ju inte ha långa naglar på jobbet, inget nagellack, inga lösnaglar, ingenting. 

 

Jag trodde faktiskt aldrig Anna skulle ställa upp såhär för mig. Innan jag träffade henne berättade Klas om hur hon var och jag ville inte ens träffa henne pga av det. Men en dag så skulle Klas åka och hämta en sak hos henne och parkerade utanför och sade åt mig att stanna i bilen. Då kommer Anna, sliter upp bildörren, tar min hand och säger "Anna heter jag! Man går faktiskt ut och hälsar!" Så slängde hon igen dörren. Jag blev ju helt chockad! Var rädd för henne. Hon säger precis som hon tycker och tänker och bryr sig inte om det sårar. Så varje gång jag och Klas hälsat på har jag gått på helspänn, rädd för att säga nåt som hon tycker är dumt eller bete mig konstigt. Det är först nu det börjar släppa... Jag har stor respekt för henne. 

 

Klas kommer antagligen hem inatt. Får några korta timmar med honom iallafall. Saknar honom så sjukt mycket! Blir så tomt utan honom. Som att bo själv eftersom han nästan aldrig är hemma. Ensam i ett stort hus. Kul.